Fyra döda, SVT Rapport vilseleder om orsak

SVT Rapport fortsätter år efter år att vilseleda om orsaker till dödsfall i trafiken och föregå polisutredningar. Trots upprepad kritik ser ansvarig utgivare Ulf Johansson inga problem, och försvarar istället denna journalistik.

Fyra döda i trafiken får liten uppmärksamhet i SVT Rapport 141230. Och det duger gott att summera orsakerna med att väglaget var orsaken. Inga frågor ställs om misstänkt trafikbrott. SVT fortsätter år efter år att signalera till tittarna att de inte har något personligt ansvar i trafiken. Tvärt emot trafikförordningen. Forskningen bekräftar att de flesta trafikolyckor beror på medvetna felhandlingar. SVT Rapport bidrar till att fördröja trafiksäkerhetsarbetet. 

Trots att trafikolyckorna på 10 år kostar samhället ca 200 miljarder kr, orsakar ca 3700 dödsfall och ca 50.000 skadade anser SVT's Ulf Johansson att det duger gott att frångå journalistiken och istället rapportera med myter, eget tyckande och folktro. Och samtidigt föregå polisutredningar.

Har SVT en nyhetspolicy? 

Det är inte lätt att googla fram en nyhetspolicy för SVT. På SVTs hemsida finns ingen lättillgänglig information. Till slut hittar jag ett interns arbetsmaterial för regional nyhetspolicy. Där finns en rad på sidan 67 som känns relevant, men den punkten verkar inte följas av SVT Rapport när det gäller rapportering av trafikbrott.

"Vi är i alla avseenden trovärdiga och kompromissar aldrig med saklighet, opartiskhet, oberoende, kritiskt perspektiv och annan kvalitetssäkring före publicering."

Hur ser det ut i SR public service handbok?

Så här står det i inledningen till handboken:

Det finns anledning att särskilt nämna en av dessa principer som delvis står i motsättning till de andra. Den principen är djärvhet. Med djärvhet menar vi att inte alltid rädas gränserna. När det är publicistiskt motiverat ska vi våga ta ut svängarna. Håller vi för stort säkerhetsavstånd till de gränser regelverket anger riskerar vår journalistik att bli feg och icke angelägen. Men det finns också annan djärvhet, den som består i att, när det är publicistiskt motiverat, avstå från att flyta med i medieströmmen, att inte publicera det som inte är relevant eller det som inte ”håller”. Djärv heten består inte minst i att ställa sig en av de allra viktigaste journalistiska frågorna: ”Tänk om det är tvärtom?” 

I SVTs rapportering om trafikolyckor och trafikbrott finns ingen djärvhet alls. Frågan "tänk om det är tvärtom" har aldrig ställts. Tvärtom följer SVT Rapport medieströmmen utan någon som helst granskning eller reflektion.

Länkar

SR public service handbok
VTI forskning om medvetna felhandlingar
HD skriver om medvetna felhandlingar

Bussföretaget Härjedalingen kör farligt i vinterväglag

Hur kör långdistansbussarna i vinterväglag idag? Jag har minnen från skidresor till fjällen där bussförarna regelmässigt gjorde farliga omkörningar och körde för fort, och alla var glada att komma hem snabbt. Denna gång åker jag med Härjedalingen från Fjällnäs/Funäsdalen till Stockholm.

Bussen är en dubbeldäckare med 74 platser och den är helt fullsatt, och i ett släp förvaras bagaget.  Föraren ansvarar för många människors säkerhet. Jag slår direkt på min app Navigon där man både ser tillåten hastighet och fordonets hastighet. Jag dubelkollar hastigheten med ytterligare en app. Jag har tidigare kontrollerat hastigheten i telefonens appar i olika bilar och med andra GPS-enheter, och avvikelserna är inom ca 1 km/t.

Det råder klassiskt vinterväglag på väg 84 från Fjällnäs mot Stockholm. Is och packad snö täcker ibland hela vägens yta, och ibland finns partier där asfaltens mörka nyans syns ungefär där hjulen på fordonen passerar.

Hastigheten på väg 84 är här begränsad till 80km/t, och i samhällen eller korsningar sänkt till 60km/t.  Dessa hastighetsbegränsningar är maximal tillåten hastighet. De gäller när väglaget och trafiksituationen är optimal. Alltså när det är sommartorr asfalt, ingen trafik och god sikt. Idag är förhållandena tvärtom. Ishalka och bitvis tät trafik. Polis, myndigheter och media har dessutom varnat upprepade gånger om vinterväglaget och dess riskerna, och uppmanat förarna att sänka sina hastigheter och öka avstånden mellan sina fordon.

Vilka val gör Härjedalingens förare för att hålla tillräckliga säkerhetsmarginaler enligt trafikförordningen? 

Härjedalingens förare väljer tvärtemot trafikförordningen att öka hastigheten över den tillåtna med ungefär 10km/t. 90 km/t är bashastigheten för Härjedalingen. Den maximala tillåtna hastigheten är 80 km/t i sommarväglag.

Härjedalingens förare väljer också ett farligt avstånd till framförvarande fordon, ibland understiger avståndet en sekund. Det avståndet räcker inte ens på sommartorr asfalt. I vinterväglag behöver avståndet tvärtom ökas till mellan 5 och 10 sekunder i dessa hastigheter.

Härjedalingens förare väljer att göra farliga omkörningar, som dessutom är helt onödiga och inte ger någon tidsvinst alls. Tex ett långt och fullastat timmerbilsekipage körs om på den smala landsvägen utan vägren. Efter en hållplats har timmerbilen kört om igen.

När hastigheten sänks till 60 km/t i samhälle ignorerar Härjedalingens förare det helt. Föraren väljer nästan 80 km/t istället.

Jag har mailat Härjedalingen för en kommentar om varför de inte följer trafikförordningen, samt varför de väljer att riskera passagerarnas liv och medtrafikanternas liv. Jag frågar också hur de kommer att åtgärda problemet med säkerheten inom företaget.

Jag planerar även att kontakta tillståndsgivande myndighet, och fråga hur de ser på dessa brister i bussföretag.

Yrkestrafikens brister inom trafiksäkerhet har uppmärksammats tidigare

Att bristerna är stora inom yrkestrafiken har uppmärksammats tidigare. Trafikverkets mätningar visar att 70% kör för fort inom tung trafik.
Även Transportstyrelsen och Rikspolisstyrelsen visar att det förekommer allvarliga brott i yrkestrafiken.
- Det här bekräftar vad vi tidigare vet, att den tunga trafikens överträdelser av hastigheter och körtider är systematiska. Normen är att bryta mot lagen, säger trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall vid trafikverket.
Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd säger att totalbilden är alarmerande.
läs tidigare blogpost här

Länkar

Härjedalingen
Mohlins bussar
Sveriges Bussföretag
Sveriges Åkeriföretag
Svenska transportarbetareförbundet

Ingen förare finns när TT skriver om masskrock på E4 norr om Tierp

Flera meter höga blinkande ljusskyltar uppmanar förarna att hålla avstånd till varandra. Ändå struntar många förare i trafikförordningen, och i en masskrock på E4 norr om Tierp 141228 skadas minst fem personer. TT skriver inte om misstänkt trafikbrott, utan skyller indirekt på blixthalka.

Media har år efter år ofta bortsett från trafikförordningen och forskning om trafiksäkerhet. Sällan skrivs om misstänkta trafikbrott. Istället skylls olyckor direkt eller indirekt på väglaget. Läsarna får en klar signal att de inte har ett personligt ansvar att följa trafikförordningen. Det är ju vädrets fel att trafikanterna "råkar ut för" olyckor. I verkligheten är trafikanten skyldig att hålla tillräckliga säkerhetsmarginaler i varje situation.

Hur kommer det sig att media som ofta slår sig på bröstet för sin granskande journalistik, delvis slutar arbeta journalistiskt när det gäller trafiksäkerhet och rapportering av trafikolyckor? Trots att vägtrafikolyckorna på 10 år leder till ca 3000 döda och 50000 skadade. Trots att kostnader för samhället för 10 års vägtrafikolyckor är ca 200 miljarder kr i 2005 års penningvärde.

Vad hände egentligen på E4 norr om Tierp?

Det var en upphinnandeolycka uppger  polisen för TT. Men TT ställer inga frågor om misstänkt trafikbrott. TT skriver inte heller om förarna. Här är det "bilar" som krockar, det är inget fokus på att det är förarna som har styrt bilarna och gjort val om säkerhetsmarginaler. Det står heller inget om de stora lysande skyltar som uppmanar förarna att hålla avstånd.

Men om det är blixthalka kan man väl inte rå för om man krockar?

Även i blixthalka gäller trafikförordningen. Att det i vinterväglag ofta blir blixthalka är väl känt för alla förare sedan barnsben. Det är ingen överraskning alls. Alla bilar visar temperatur på instrumentpanelen, och har en symbol för frostvarning. Varje år går polis och myndigheter ut med varningar om halt väglag, och tipsar om att hålla avstånd eller att avstå från färd med bil. På torrt sommarväglag rekommenderas minst 3 sekunders avstånd mellan fordon. På vintern bör denna rekommendation minst dubbleras, och vid risk för ishalka snarare i sekunder vara en tiondel av hastigheten. Alltså i 80 km/t vinterväglag med risk för isbildning bör säkerhetsavståndet vara 8 sekunder. Problemet är att förare i vinterväglag inte ens håller ett säkerhetsavstånd som räcker på torr asfalt på sommaren. Ofta är avståndet under en sekund även i vinterväglag. Många förare gör heller ingen reducering av hastigheten för att erhålla tillräckliga säkerhetsmarginaler som trafikförordningen kräver.

Hos Motormännen är det locket på. I deras värld finns inte farliga förare. Det är inte farliga förare som orsakar olyckor. Det är vägen som är farlig och orsakar olyckor. Punkt slut.

Länkar

UNT Skriver också att "bilar" krockar. Här finns inga förare som är skyldiga att hålla tillräckliga säkerhetsmarginaler.
Expressens Elias Andersson skriver också att "bilar" krockar. Inga förare verkar ha haft ansvar för säkerhetsmarginaler enligt trafikförordningen.

Dagens nyheter får nyheten från TT. Inga förare har ansvarat för säkerheten. TT skriver bara om bilar som krockar.

SVT ABC skyller indirekt olyckorna på blixthalka. Det står inget om förare som håller för korta avstånd.

Aftonbladets Sebastian Hagberg skyller också indirekt på "blixthalkan". Inget skrivs om misstänkta trafikbrott.

SvD använder TTs formuleringar där blixthalkan indirekt anges som orsak. Inget skrivs om misstänkta trafikbrott.

Polisen skriver också om blixthalka. Inget skrivs om förare som inte följer trafikförordningen.

Forskningen

Driving Violations : Investigating Forms of Irrational Rationality Sonja Forward 2008, Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI.

http://www.avhandlingar.se/avhandling/6f06f6781f/

Motormännen och de farliga vägarna, vinter 2014

År efter år fortsätter Motormännen och media att vilseleda och fördröja trafiksäkerhetsarbetet genom att "glömma bort" de farliga förarna, och istället prata om farliga vägar.

I forskningen är det klargjort att nästan alla dödsfall och personskador i trafiken beror på förarens medvetna val av otillräckliga säkerhetsmarginaler. Enligt trafikförordningen är ansvaret solklart, det är föraren som i alla ögonblick ska hålla tillräckliga säkerhetsmarginaler för att en olycka inte ska ske.

Men genom Motormännens envisa motstånd år efter år, till att erkänna att olyckor beror på farliga förare fördröjs trafiksäkerhetsarbetet år efter år. Hur många ska dö i trafiken innan Motormännen vill erkänna de verkliga orsakerna? Hur kan medlemmarna i Motormännen tillåta att deras egen organisation fördröjer trafiksäkerhetsarbetet år efter år?
Hur länge ska media fortsätta att publicera Motormännens teorier utan journalistisk granskning?

2014 års variant av Motormännens "farliga vägar" har nu släppts till media. Som om vägarna med en osynlig hand tvingar förarna att köra för fort, göra farliga omkörningar och orsaka dödsfall och invalidiserande skador.
Motormännen försöker felaktigt ge sken av att de förmedlar "beräkningar baserat på statistik från Transportstyrelsen och Trafikverket". Tvärtom visar forskning vid VTI att orsakerna till dödsfall och invalidiserande skador beror på förarens val av säkerhetsmarginaler. Det är inte vägen som är farlig, det är föraren.

Det är dock inte helt nattsvart, i Motormännens lista finns en liten rad långt ner på sidan om att anpassa hastighet och avstånd. Men huvudorsaken till olyckor är enligt Motormännen veckodag och vägnummer.

I Dagens nyheter och Sveriges radio påstår Motormännens trafiksäkerhetsperson Erik Kjellin att olyckorna delvis beror på "ovana förare". Men det finns inga studier som visar att vana förare följer trafikförordningen i större utsträckning än ovana förare. Tvärtom visar studier att tex yrkesförare (som kan anses som vana förare) uppvisar allvarliga brister i att följa trafikförordningen. Erik Kjellin för bara vidare en gammal myt. Journalisterna Stefan Lisinski och Frida Svensson gör heller ingen kontroll av Motormännens myter, utan publicerar rakt av.

Erik Kjellin pratar också om att vägarna håller för låg standard. Aldrig nämns något om att förarna håller för låg standard. Det verkar vara jättejättefarligt att prata om att förarna är farliga. Det som forskningen vid VTI visar. Förarna begår alltså trafikbrott, men det vågar inte Motormännen eller journalisterna på Sveriges radio och DN skriva. Istället heter det att förarna är "ovana", och förarna är "stressade". "Hela familjen sitter i bilen" och "långt att åka", uppger Motormännen som andra orsaker. Listan med bortförklaringar tar aldrig slut när det gäller att slippa skriva om vem som har det verkliga ansvaret, och som begår trafikbrott.

Erik Kjellin pratar också om minska risken för att "hamna i en olycka" och "råka illa ut". Enligt Motormännen kan föraren aldrig orsaka en olycka, och då har ju föraren heller inget ansvar. Det verkar vara jättefarligt att prata om att förare orsakar dödsfall och invalidiserande skador. Det som forskningen vid VTI visar. I verkligheten har föraren alltså hela ansvaret och avgör helt och hållet om körningen strider mot trafikförordningen och om körningen orsakar dödsfall eller invalidiserande skador.

Journalisterna på public service och i de större Svenska tidningarna verkar inte vara intresserade att kolla upp om Motormännens påståenden stämmer. Trots att ca 15 människor ska dö och 1000 människor ska skadas under några veckor. Det är helt enkelt olika viktigt att kolla upp fakta beroende på hur människor ska dö och skadas allvarligt.

Länkar 

• Motormännens hemsida
• DN om de farliga vägarna DN's journalist Stefan Lisinski ifrågasätter inte Motormännens teorier, frågar inte om farliga förare. 
• Aftonbladet (plus-text)
• Sveriges radios journalist Frida Svensson ifrågasätter inte Motormännens teori om de farliga vägarna.
• SVT s journalist Örjan Magnusson gör ingen faktakoll kring Motormännens påstående
• Expressen Här finns inget föraransvar alls. "olyckor slår till" som om olyckorna är ett väsen som slår till okontrollerat. Som i Electric banana bands låt: "Jag är olyckan, ole-dolyckan..." Journalisten Fredrik Lennander granskar inte heller Motormännens påståenden. 
• Aftonbladet Journalisten Erik Gustafsson gör ingen egen faktakoll.
• SvD
• NT
• GP
• Östersundsposten
• Metro

Tipsar DN att granska journalistik om trafiksäkerhet

Dagens nyheter efterlyser tips till granskande journalistik. Trafiksäkerhetsbloggen passar på att tipsa om att DN ofta vilseleder i rapporter om trafikolyckor.

Här är tipset:

Mitt tips handlar om hur DNs reportrar skriver vilseledande om trafikolyckor. Genom att vinkla rubriker och text till att olika vägar är farliga, samt att olika väder orsakar trafikbrott blir det både falskt och ökar trafikolyckorna. Det blir en signal om att den enskilda trafikanten inte har ett laga personligt ansvar att i varje situation hålla tillräckliga säkerhetsmarginaler. 

I verkligheten är det förarens otillräckliga säkerhetsmarginaler som orsakar dödsfall och skador i trafiken. Det visar forskningen vid VTI. Men det ignoreras oftast av DNs reportrar. Ibland går det så långt att privat tyckande utan någon som helst journalistisk granskning kallas för "DN granskar" och får hela uppslag. Hur länge ska DN tillåtas att vilseleda om misstänkta trafikbrott? Hur länge ska DN fortsätta föregå polisutredningar och skylla trafikbrott på "lågt stående sol"?

Eller är en del av problemet att journalisten själv är trafikant, och då ska granska sig själv? Lite som att låta Teliastyrelsen själva granska om Telia har skumraskaffärer med diktaturer?

Reflexer och vuxna bilförares ansvar

En obalanserad story om reflexer på barn, och bilförarens ansvar. I SVT glöms delvis den vuxna bilförarens ansvar att anpassa körningen i mörker. 

Reflexer på barn är bra, särskilt de reflexer som finns insydda på många barnkläder, skor och väskor.

I sociala medier beskrivs en händelse där ett barn blir påkört av en vuxen bilförare i mörker. Det blir en nyhet i SVT och andra media. Men det saknas balans i frågan om ansvar. I mediarapporteringen blir läggs stor vikt på barnets ansvar att bära reflex, och nästan ingen vikt läggs på den vuxna bilförarens ansvar att anpassa hastigheten i mörkerkörning. Speciellt när det gäller barn måste en vuxen förare ta ett ännu större ansvar att anpassa sin körning.

NTFs Katarina Bokström kommunicerar i SVT Rapport att "bilarna inte ser oss" som om det inte fanns en förare som har ett ansvar enligt trafikförordningen att anpassa hastighet och körning i mörker. Det ger en olycklig signal till tittarna, nästan som att bilar inte ens kan köras långsamt. Det är alltså ordvalet "bilar krockar" istället för "förare i bil krockar" som är själva poängen. Den vanliga formuleringen i media "bil körde i diket" ger en känsla av att ingen sitter bakom ratten. Och att ingen förare finns som har ett ansvar enligt trafikförordningen att hålla tillräckliga säkerhetsmarginaler i varje situation.

Även i SVT lilla aktuellt finns historien med. Den vuxna bilföraren får ge sin version, men det påkörda barnets version finns inte med. Det nämns inte ens att Lilla Aktuellt saknar barnets version. Ett antal gånger påpekas hur viktigt det är för barn att ha reflexer, men aldrig nämns att en vuxen bilförare måste anpassa körningen när det är mörkt. Det är speciellt märkligt i Lilla Aktuellt som borde skildra nyheter ur barnens perspektiv.
Det är också konstigt att Lilla Aktuellt i grafiken lägger upp inslaget med premissen att barnet i bilen berättar. Det är den vuxna bilföraren som berättar mest och som från början driver historien. Det blir lite märkligt.

"Reflexer är viktigt" 

- Ja absolut, men inget nämns om hur viktigt det är att vuxna bilförare anpassar hastigheten eftersom sikten försämras i mörker. 

"Cyklade ut framför deras bil"
- Eller är det bilen som kör ut framför barnen som cyklar? Här verkar bilens framkomlighet vara norm. Lilla Aktuellt redovisar väldigt tydligt den vuxna bilförarens perspektiv, både i bild och speaker.

"Om barnet hade haft reflexer och lampor hade jag kanske sett barnet"
- Eller kanske om den vuxna bilföraren hade kört tillräckligt långsamt?

"Det gick jättefort, det var mörkt" 

- Kanske skulle en anpassad hastighet vara bättre med tanke på att bilen har större krockvåld än en cyklande trafikant?

Även i tidningen Expressen är det stort fokus på reflexer. Där finns också faktaruta om reflexer. Det finns ingen faktaruta om hur sakta bilförare behöver köra i mörker för att hinna stanna för barn i bostadsområden.
Läs texten här

Vad som egentligen hände och vad den vuxna bilföraren egentligen sagt till SVT och Expressen vet givetvis inte jag. Det är SVT och Expressen som har valt fokus och ansvarar för vinklingen att lägga största ansvaret på gående och cyklande barn att använda reflexer. Och nästan inget ansvar läggs på vuxna förare av fordon som har störst krockvåld.

Även Metro skriver om händelsen. Där syns även den vuxna förarens facebookstatus som har delats över 5000 gånger. Där fokuseras mycket på att barn ska ha reflexer, att barn inte ska kasta sig ut framför bilar, att barn ska förstå att bilar är hårda. Det är bra, det tänker jag också berätta för mitt barn. Men statusuppdateringen är inte riktad till barn, den är riktad till vuxna. Och de vuxna behöver dessutom uppmaningar att anpassa körningen i bilen. För att vuxna har större ansvar än barn. Och för att vuxna kör ett fordon som har störst krockvåld.
Det finns ändå inte en enda uppmaning till de vuxna att de ska köra tillräckligt långsamt och speciellt i mörker. 

Nyheter 24 har samma fokus, de skriver bara om barnets ansvar, inget om vuxna bilförares ansvar.

DN vilseleder om ansvar vid vägarbete

DN fortsätter att vilseleda om ansvar i trafiken. I denna text är rubriken "fara för bilisterna" trots att det är trafikantens laga skyldighet att anpassa hastigheten så att upphinnandeolyckor inte sker. Med denna rubrik medverkar DN till att minskningen av trafikskadade och trafikdödade går långsammare. DN ger en signal att trafikanten inte har det laga egna ansvaret.

Upphinnandeolyckor är vanligast vid vägarbeten enligt Göran Skytt på trafikverket. Och det är trafikantens ansvar att hålla tillräckliga säkerhetsmarginaler i alla lägen så att upphinnandeolyckor inte sker. DN kallar det för att "bilisterna är särskilt utsatta". Det är Torbjörn Tenfält som skriver för DN. Självklart ska trafikmiljön vid vägarbeten utformas på bästa sätt med barriärer och skyltning. Men problemet är att DN ofta glömmer trafikantens laga ansvar. Det påverkar läsarna, och riskerar att cementera normen att trafikanten inte har ett eget personligt ansvar att hålla tillräckliga säkerhetsmarginaler.

Den korrekta rubriken skulle kunna vara: Trafikanter kör farligt vid vägarbeten, och väghållaren brister i skyddsanordningarna. 

Eftersom upphinnandeolyckorna är största orsaken till påkörningar vid vägarbeten, stämmer heller inte DNs rubrik "vartannat vägarbete farligt". Eftersom upphinnandeolyckorna styrs av trafikantens beteende är således ALLA vägarbeten farliga där trafikanter passerar.

Dock finns en nyans på uppslaget: I en kommentar från Lasse Swärd nämns "den enskilda trafikantens ansvar".  Men även denna kommentar spårar ur. Lasse Swärd skriver att "vanans makt är stor". " Lasse resonerar att "den som varje dag susar fram i 110km/t" har svårt att hinna reagera på skyltar som sänker hastigheten till 70km/t , sedan till 50 km/t och sedan till 30km/t.
Det låter helt absurdt att en trafikant inte förväntas kunna läsa skyltar i tre omgångar som sänker hastigheten. Dessutom syns ofta ett vägarbete på långt håll visuellt, med maskiner och vägarbetare i varselkläder.

Resonemanget är givetvis bara nonsens. Trafikanterna är oftast medvetna om att de själva brister i säkerheten vid sin körning. Det är medvetna felhandlingar, och forskning vid VTI bekräftar det.
Men tack vare DN och annan media är det lättare för trafikanten att tänka, det verkar inte vara så noga, det verkar vara ok att inte följa trafikförordningen, min omgivning verkar inte ta illa upp även om jag riskerar andras liv och hälsa.

Rubriken till Lasses text skull också kunna tolkas som att: När barriärer, buffertar och deformationszoner är korrekt utförda kan man gasa på som vanligt och köra in i dem utan att det är farligt för trafikanten.
För mig låter rubriken helt bakvänd. Hastigheten vid vägarbeten ska alltid vara låg och väl anpassad. För det är förarens val av hastighet och avstånd som orsakar de flesta olyckorna.

Länk till DNs text